”Pappa jag ska bara gå och krumelura först …”

Efter en låång process kring att skapa innovativa, digitala lösningar för Malmös barn står vi nu med en färdig avdelning som innehåller både Pratande skåp, det digitala berättarredskapet Storypalette, Miniskogsskärmar, Sagokompisar(som vi ännu inte börjat använda) OCH….en Krumelurmaskin placerad i vår skaparverkstad Regnbågen. Krumelurmaskinen får vi nog säga är hjärtat av Kanini.

krumme1

Krumelurmaskinen är en robot, alltid hungrig på barnens teckningar. Barnen lägger in sina teckningar i robotens mun, med ett knapptryck skickas bilden sen i vägen till Krumelurväggen som finns i Bokskogen. Här dansar bilder runt på väggens målade landskap. På så sätt får barnen göra avtryck och påverka den faktiska miljön just här och nu, under deras besök. Det blir också ett sätt att lyfta fram kopplingen mellan det analoga och digitala men såklart också om att skapa en wow-känsla på biblioteket.

Jag tänker tillbaka på processen kring de digitala lösningar och minns hur vi grubblade och oroade oss för hur vi skulle skapa lösningar som faktiskt funkade även i långa loppet, som inte bara blir en rolig grej första gången man testar den, bara funkar för en smal åldersgrupp, kräver alldeles för mkt personalinsats för att förstå eller helt enkelt känns helt ålderdomlig efter en alldeles för kort tid. Den sistnämnde kan jag ju såklart ännu inte svara på men vi kan nu efter några månader konstatera att Krumelurmaskinen är en total succé! Barnen älskar den. Den är hyfsat självgående och det känns verkligen som att den också funkar för dom riktigt, riktigt små upp till barn som faktiskt redan vuxit ur Kanini men som är med på besök med ett yngre syskon. Och barnen använder den besök efter besök.

Men, vi måste ju erkänna. Vi har verkligen slitit vårt hår över robotens barnsjukdomar våra första månader tillsammans. Vårt supportavtal för våra digitala lösningar brann tyvärr inne när Unsworn Industries gick i konkurs vilket har genererat en lite mindre lätt övergång till att använda den i publik miljö. I kombination med att vi fått en besökarstorm utan dess like har det varit tufft att hantera allt nytt/krångligt i miljön med allt annat som behöver hanteras/justeras i rummen. Men som tur var är det just så att vi tidigt såg hur populär och lättanvänd den var för barnen vilket gjort att vi orkat hålla ångan uppe och fixat och trixat med den dagligen. Nu börjar krånglet sakta men säkert stabilisera sig och vi börjar hitta lösningar som jag tror gör att vi framöver mer kan få bara njuta av barnens glädje över krumelurandet.

För ni visste väl att Krumelurmaskinen även förnyat det svenska språket? Ordet ”krumelura” hörde jag för första gången häromdagen. ”Pappa jag ska bara gå och krumelura först så kommer jag sen…”.

krumme4

Krumelurens skärm där ögonen annars syns förvandlas till en miniatyr av krumelurväggen så att man ser vart krumeluren är på väg.

 

krumme5

 

Krumeluren kikar fram bakom bergskanten dansandes, skuttandes vidare längst med hela krumelurväggen. De olika krumelurerna rör sig i olika banor på väggen och beter sig lite olika. Någon är långsam, en annan snabbare där krumeluren gömmer sig bakom en kant för att vips kika upp en bit bort och hjula vidare ner längts med bergskammen.

 

 

krumme2krumme3

 

Krumelurväggen sträcker sig över en stor yta i Bokskogen in i Gläntan med dess picknickhörna.

Annonser

Fredagar på Slottet

_mg_2337

Den nya barnavdelningen, Kanini är ett resultat av en omfattande process som startade med ett politiskt initiativ till att skapa ett modernt arkitektoniskt, social och digital rum som sätter barnen i centrum. Fokus låg på barns rätt till lärande, läsande och lek med direktivet att skapa en attraktiv mötesplats som inkluderat brukarna genom nya arbetsätt. Det har varit en lång lärorik period för oss alla som arbetat med projektet från olika håll. Nu fortsätter processen i olika former, bland annat genom våra utökade lärtillfällen vi kallar Fredagar på Slottet.

I samarbete med Kultur Skåne håller vi på barnavdelningen 10 fortbildningstillfällen för biblioteksanställda och andra kulturarbetare som sätter barns delaktighet och biblioteksutveckling kopplat till forskning under luppen.

Vid lärtillfället  presenterar vi de två stora utvecklingsprojekt som ägt rum på Malmö Stadsbibliotek på senare tid – Balagan och Lilla Slottet.  Vi går dels igenom processen, hur hur den såg ut vad vi fokuserat på, teoretiska utgångspunker, etc. Och dels pratar vi en del om de lärdomar och erfarenheter som dragits vad beträffar brukarinvolvering och barns delaktighet. Vi tittar även på vad forskningen säger, och hur vi omsatt den kunskapen i praktiken genom exempelvis våra läxor och forskningbokcirklar.

Eftersom vi har goda erfarenheter av att forskningsbokcirklar är ett lyckat koncept som man kan använda i diverse sammanhang har vi bakat in ett inslag av det i Fredagar på Slottet. Alla medverkande har fått ut en på förhand bestämd text, nämligen ett kapitel om Barns delaktighet ur boken: Rum för de yngsta – barn och föräldrars delaktighet i kulturverksamheter, skriven av våra egna förljeforskare Barbro Johansson och Frances Hultgren. (se tidigare inlägg här på bloggen) Utifrån texten diskuterar vi barns delaktighet i vår egen  verksamhet, och i generella termer. Fördelar och lyckade exempel tas upp, liksom utmaningar och trösklar som kan finnas då man vill uppnå en högre delaktighet i en offentlig kulturverksamhet som ett folkbibliotek. Det har blivit intressanta reflektioner och diskussioner om pedagogik, ansvar, gränser och maktfördelning exempelvis.

Naturligtvis innehåller dagen en rundvisning på både Balagan och Kanini. Det är kul att kunna peka på konkreta inslag i inredningen som faktiskt började med barnens önskemål genom exempelvis en teckning. Träden i bokskogen är ett sådant fint exempel.

Efter gemensam lunch på Kok och Bok avslutar vi dagen med reflektioner. Fredagar på Slottet är ett bra sätta att mötas på. Dels får vi dela med oss och reflektera över vad vi lärt oss genom de olika processerna med Lilla Slottet och Balagan. Och dels får vi inblick i andras sätt att arbeta med delaktighet. Det tycks mig att vi är många som brottas med liknande utmaningar vad beträffar delaktighetsbegreppet och hur vi engagerar barn och deras vuxna, i att inte bara konsumera utan också vara med och skapa verksamheten på sitt bibliotek.

 

Kammaren – första mötet med Kanini

I entrén möts barnen av Slottstunneln som är den hemliga ingången in till Kanini. Tanken är att ingången ska leda barnen vidare in till nya världar, nya kunskaper, nya vänner och till magi och eget skapande.

20161026_080435

Barnens egen ingång

20161026_081658

Barnens egen utgång från Kanini

20161026_080536

Många låsbara skåp

Barnens tunnel slutar i kammaren. Här finns krokar, skoförvaring och skåp. I skåpen finns det dolda överraskningar. Skåpen pratar, sjunger eller bara låter. Meningen med dessa skåp är att barnen tillsammans med personalen spelar in dessa ljud. Barnens delaktighet är viktig.

20161101_125037

Många krokar till kläderna

Våra besökare kan naturligtvis också välja den vanliga ingången. Här har entrén också fått en helt ny utformning som tydligt visar att detta är barnens plats på biblioteket.

20161015_153024

Överfullt av vagnar

20161015_145455

Vagn ovanpå vagn

För att kunna leva upp till målet om att Kanini ska vara en miljö utan skor på fötterna och utan barnvagnar har ett barnvagnsförråd för 12 vagnar placerats under trappan på vägen in till Kanini.

En barnvagns parkering har också byggts i direkt anslutning till kammaren. Här rymms 8 vagnar ovanpå varandra. Trots denna satsning får vagnarna inte plats. På grund av brandsäkerheten får dessa inte parkeras i gången. Därför har vi skapat en till ny plats som tyvärr ligger en bit bort.

Efter att ha hängt av sig ytterkläder och låst in sina värdesaker fortsätter färden in i det skolösa biblioteket.

20161101_125028

Skoförvaring

20161026_081226

Stora vanliga ingången

Här kan allt hända det är bara fantasin som sätter gränser. Om man har tur kan man stöta på rödluvan, rödluvans mormor eller om man har otur den stygga vargen…

20161025_140002

En mycket liten rödluva