Hur skapar vi alibin för interaction och möten?

I höstas åkte en del av oss till konferensen Alibis for interaction i Landskrona. Det var en brokig samling professioner som samlats kring ämnet ”participatory design”. Hur gör man när man designar för en viss upplevelse, utifrån specifika sociala och kulturella förutsättningar. Vilka perspektiv tar man hänsyn till när vi utformar vår verksamhet i biblioteksrummet? Johanna Koljonen inledde konferensen med en intressant föreläsning om den ”magiska cirkeln”. När vi designar upplevelser, menar hon måste vi förstå varje kontext för sig. Vi kan inte utgå från vad vi tror är normalt uppträdande. Varje social kontext har sina egna regler. En upplevelse i tid inbegriper ett narrativ, en berättelse med en början och ett slut,  med deltagaren som sin egen historieberättare. Det underlättar om vi förstår historien när vi designar, exempelvis för en upplevelse på biblioteket. Vi vill engagera, inspirera och i vissa fall förändra. Man kan upplevelsen som en ritual, som ofta skiljer sig från traditionen. Inom den magisk cirkeln som berättelsen omges av lyder andra regler och andra förväntningar, roller och hierarkier. Motsatsen är tradition, kultur, förutfattade meningar, fördomar. Med bra deltagande design kan vi skapa ”magiska rum” där andra sociala spelregler gäller. Man kan styra människor i en viss riktning genom att skapa förutsättningar som tillåter människor att bryta invanda mönster. Det blir intressant  att tänka på detta i relation till biblioteksverksamhet. Vilka gamla traditionella mönster är det vi vill bort från och hur skapar vi engagerande platser som är relevanta för många, även den ovana biblioteksbesökaren undrar jag? Koljonen påminner om en del frågeställningar som är bra att ha med sig när vi designar för upplevelsen.

IMG_0243

Alabis

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Katti Hoflin pratar i sin, roliga och mycket intressanta föreläsning, om hur de gjorde och tänkte när hon ledde arbetet med att designa TioTretton, avdelningen för barn 10-13 år på Stockholms Stadsbibliotek.  Hon ville ge barnen makten att skapa en plats som tillhörde dem; som var deras egen. Hon ville att de skulle kunna vara med och påverka hela vägen, ända fram till beslutet om vem som skulle anställas. Högst på listan fanns önskemål som att det måste vara personer som är öppna och toleranta; de ville ha någon man kan hänga med som arbetade där. Bemötandet är tydligen viktigt i alla lägen. Det visade sig dock att invanda maktbalanser var väldigt svåra att komma åt; att förändra. Att få vuxna, om än extremt välvilliga, att släppa ifrån sig makt till barnen var inte det lättaste, menar Hoflin.

Att ha perspektiv på sitt målgruppsarbete är an annan intressant aspekt att ha med sig. Kanske är det nyttigt att definiera andra målgrupper än de vi är vana vid? Som Hoflin påminner oss om, man kan designa för grupper som 1. behöver avkoppling. 2. behöver få mer energi. 3. grupper som behöver intellektuell stimulan. Inte helt ointressanta perspektiv att ta i beaktanda, i tider av strukturella förändringar

KattiHoflin_Foto_Per_Kristianssen-e1427990467412

 

 

Bus, läs eller lek?

 

Vad händer under en eftermiddagstimme på barnavdelningen

Bemötande och experimenterande gruppen har börjat studera och observera vad som händer under ett besök på biblioteket. Tanken är att vi ska studera hur barn och vuxna rör sig på vår avdelning. Vad gör de? Hur länge stannar de? Lånar de med sig medier hem? Vid ett framtida observationstillfälle kommer vi att göra förändringar i den rumsliga miljön genom att ta bort alla kuddar och gosedjur. Hur intar då barnen rummet?

Timmen med observationer blev mycket intressant. Besökarna blev individer och inte en grå massa. Pennan glödde och många historier skrevs ner. Bloggen räcker inte till för att redovisa alla händelser. Vill dock lyfta fram vissa upplevelser.

I ett tumultartat kaos av 1 1/2 åringar som spring hoppade fram på våra platta röda madrasskuddar satt en mamma och läste för sin 1 åring. Hon satt säkert i 40 minuter och läste. Barnet lyssnade på sin mammas röst och var helt koncentrerad på bilderna i boken. Båda två var så trygga med varandra. De satt i sin egen bubbla mitt i allt oljud av andra barns stojande. Studerande hjärtat blev alldeles varmt av lycka.

Två barn i lågstadieåldern sitter och läser. Deras mamma sitter en bit bort. Hon pratar länge i sin mobil. Helt plötsligt går hon iväg utan att prata med sina barn. Det dröjer inte många minuter innan det yngsta barnet, en flicka blir orolig. Hon reser sig och springer iväg i samma riktning som mamman. Barnet hittar inte henne utan återvänder till sin läsande bror. Usch, en mamma som vill ha lite egen tid! Men mamman kommer tillbaka med matsäck. Hon delar ut smörgåsar och frukt till sina barn. Efter sitt mellanmål går de tillbaka till sina soffor och fortsätter att läsa lugnt och stilla. De är fortfarande kvar när observationstimmen är slut.

bild

Många föräldrar försöker verkligen läsa högt för sina barn. Vi har en hög ljudnivå och intresset avtar så fort något händer. Ett högt ljud i form av skratt, skrik, prat eller att larmet går räcker för bristande uppmärksamhet. Tysta zoner i form av möbler eller möblering behövs.

Många böcker på det lilla runda bordet vid mattorna genererar intresse och nyfikenhet för böckerna. Slutsats var inte för nitisk vid städandet.

Många besökare stannar länge och använder sig av alla våra olika delar av rummet. De går från station till station och föräldrarna låter barnen bestämma.

Många vuxna är duktiga på att städa upp efter sig och att hålla koll på sina klättrade barn. Detta är bra eftersom barn älskar att plocka ut saker från våra hyllor och kasta på golvet. Slutsats vi ser bara undantagen de som inte plockar upp eller håller koll på sina barn.

Många barn älskar att suga på och leka runt med våra gosedjur och leksaker. Vi får fundera på och organisera bästa sätt för rengöring.

Många frågor i informationsdisken är frågor på boktips samt var är toaletten. Hur arbetar vi på bästa sätt för att föregå dessa frågor?

Många vuxna matar sina barn överallt och alltid med frukt och kex. Slutsats viktig information om var mathörnan finns ska vara tydlig.

Många av de yngsta barnen är i första hand intresserade av att söka kontakt med andra barn. De vill gärna börja leka med varandra. De har också mycket spring i benen och behöver en rasa av sig yta.

Många av de äldre barnen är mer intresserade av att få böcker lästa för sig eller att läsa själva. Läsande, lugna platser viktiga för denna åldersgrupp.

Många rullstolsbundna har behov av sittplatser i rätt höjd som inte är för mjuka. Då kan man ta sig upp från sin rullstol och sitta intill sitt barn och läsa.

Många besökare använder sig av sittplatserna vid pyssel borden både till skapande samt ätande. Pyssel lådorna är oerhört mycket använda. Dessa behöver fyllas på ofta.

Många kuddar är intressant att leka med. Bra för kojbyggen, vägbyggen eller att bygga på höjden. Barn sätter inga gränser bara möjligheter. Variationer är dock bra. Testa med att inte alltid ha dessa framme och se vad som händer. Och hur ska vi arbeta med att få bort hoppandet från höga höjder?

Många barn fullkomligt älskar att leka med dockteatern. Ett bra koncept.

Många barn har ett annat modersmål än svenska.

Många föräldralediga pappor besöker denna eftermiddag avdelningen med sina 1 1/2 åriga barn. Läsning fungerar inte. Barnen mer intresserade av att interagera och skratta med varandra. Hur fångar vi upp denna grupp och med vilken form av aktiviteter?

Många nya besökare väller in vid 15.50 tiden. Märks att många precis hämtat sina barn från dagis och svänger inom biblioteket före hemgång. Kanske bra med någon aktivitet vid denna tidpunkt?

Många lånar med sig mycket medier hem och det är mer utlån på DVD filmer än vad vi trott.

Ska bli mycket spännande att fortsätta observera våra besökare med nya ögon. Hinna tänka till och få reflektioner.